Griniga gamla gubbar

 

Bråken om Luciaturken och den lilla färgade lucian fick mig att reflektera lite grand. För mig framstod hela grejan som en politisk manifestation. Det vedervärdigaste i hela hanteringen är media och den vuxna politiska världen. För mig spelar det ingen roll vad en lucia har för hår- eller hudfärg, inte heller var hon har sina etniska rötter. Bara hon är framröstad på gängse vis. Dock reagerar jag med kräkreflexen om barnet (den lilla tjejen) lyfts fram av vuxna politiker och vuxna mediamänniskor. För mig är det så att jag tycker att det är osmakligt och oanständigt att använda barn för att vinna politiska poänger. Konstigt att ingen annan reagerat på det. Är det någon som överhuvud taget tänkt på den här lilla tjejen och vad hon kan tänkas få uppleva för följder av vuxnas skitiga politiska spel? Trodde att det här med barn i politiska propagandasyften tillhörde historien och diktaturer àla första hälften av 1900-talet. På den tiden var ju inte en unges psykiska balans något man behövde ta hänsyn till, bara man vann lite heilrop och knutna nävar så var det lite kalkylerat spill s a s.
/Ewert