Griniga gamla gubbar

Det gamla kelterna var mycket intresserade av astronomi och hade delat in året i 4 delar utifrån vår- och höstdagjämning,  respektive sommar- och vintersolstånd. Vid varje sådan tidpunkt hade man stora festligheter. Traditionen bjöd att man firade i tre hela dagar, från solnedgången dagen innan högtiden fram till solnedgången dagen efter själva högtiden.

Kelterna måste dock ha varit ett festglatt folkslag eftersom man inte nöjde sig med endast fyra festligheter. Man delade därför upp varje sådan fjärdedel av året i två lika stora delar. På så sätt kunde man ju stoppa in ytterligare fyra festligheter, således totalt åtta.

Samhain (sow-inn) var den sista skördefesten som man firade när sommaren var slut och skörden var bärgad. Den inföll mitt emellan höstdagjämningen och vintersolståndet dvs i skiftet mellan oktober och november. Man ansåg att året nu var slut och denna festlighet kom därmed även att bli kelternas nyårsfirande. Man var också övertygad om att avståndet mellan vår värld och de dödas vid denna tid var som minst och detta firades bl.a. med att man tände stora bål och satte ut mat och gåvor till de döda. När katolska kyrkans munkar skulle kristna Europas folk var man inte sen att förlägga Alla Helgons Dag, eller All hallow's eve, till denna tidpunkt. När sedan europeerna utvandrade till Amerika tog man naturligtvis med sig festligheterna dit där de under århundradena utvecklades till dagens Halloween.

Faktum är att de flesta av kelternas alla högtider lade den katolska kyrkans munkar beslag på och hittade på egna kristna varianter för att lättare kunna sprida sin lära. Och dessa ska Yours truly efterhand informera er om allt eftersom de infaller.

 

Så glöm nu det där påhittet som en massa fröstampare, kottplockare och annat löst folk påstår att det hela är importerat från USA när det faktiskt är tvärtom. Och glöm nu inte att tända ljus till minne av Era nära och kära och ha en riktigt trevlig Alla Helgons helg!

 

//Arne